En workshop i Shakespeares scenkonstkanon

Den 18 oktober 2025 var en ljuvlig höstdag. Då beträddes jugendtiljorna på Knugliga jävla Dramatiska Teatern i Tjockhult. Dock inte för att ta emot stående ovationer för en rolltolkning som dalahästmålad enhörningsröv i Svanbergaskolans uppsättning av Törnrosa. Dock för en workshop i William Shakespeares ädla scenkonstkanon.

Vår orädda förbandsledare i denna jakt på den perfekta blankversen var ingen annan än den oersättliga Lena Carlsson. Jag är så tacksam att jag vill deklamera en sonett – tacksam för att ha fått trassla in tungan i jambisk pentameter i en glättig salong så överbeskyddande trygg att man vågade låta sin inre danske prins gå fullständigt apskit utan att någon otuktad argbigga kastade dömande sidoblickar åt ens väderstreck. Ibland är det fan rätt kul att vara vid liv.

På tal om att vara vid liv; eftersom Shakespeare har varit stendöd i snart 410 år så är det våldsamt oförbjudet att göra hur som helst med hans verk för vidrig, monetär vinning utan att bli juridiskt antastad av något själlöst advokatsvin i ärendet av vår stendöde och likt förbannat odödlige, engelske dramatikers ensamrätt. Detta faktum har planterat ett frö i mitt sinnes mylla...

Keep looking up. Keep watching the skies. You are about to see wonderful things...